Runt om i skogen hängde halvt nedfallna träd - och på flera ställen fick vi rida runt nedfallna stammar. Men fram kom vi och fikat smakade ljuvligt i solen.

Är det verkligen slutet på december? Åkrarna är gröna och det växer och gror. Solen skiner och temperaturen visar 8 grader plus. Vägarna är underbart mjuka. Långa töltsträckor!  

Trots gott om gräs - eller kanske tack vare - så kommer de glatt mot matte när jag kommer in i hagen. - Hej! Ska vi ut på något kul äventyr idag?

Hästarna var superduktiga, ingen reagerade på facklorna - fick ju hålla fram dem i brist på blixt, för när vi kom till kyrkan hade den sista kvällssolen försvunnit och himlens rund var mörkblå.  

Ett par vagnar, de flesta red men en hel del valde att promenera med på turen. Tack och lov hade vinden avtagit så facklorna brann med ett lugnt och stilla sken.

Förra året var det galet kallt och massor med snö. Men i år fick jag spänna för vanliga vagnen. Bjällerkransen kom iallafall till användning. Vi följer traditionen och samlar byns hästar och vänner och rider till kyrkan. Kvart i fyra möter prästen och församligen upp på kyrkbacken, sjunger några sånger och så blir hästar och ryttare välsignade.

Ni som följt bloggen vet att stallet tidigare huserade två fina får. När Dagny gick bort fick Macey flytta till nya kompisar. Idag fick Sol och jag äntligen se att hon stortrivs i sin nya flock.