Det blev en sen tur i kylan igårkväll. När det är kallt värmer det gott att rida barbacka. Sveipur har lurat i mig att han är lugn och trygg. Hoppla. När granarna skrapade i min ridhjälm lät det visst ofantligt farligt. Alltså bockar man. Och bockar man börjar honpå ryggen bete sig obalanserat. Bäst att bocka lite mer. Jag klarade fyra studsar. Men de där studsen med sänkt huvud och ett roterande moment är svåra att fixa med hala överdragsbyxor. Plötsligt låg jag där i snön. Nesligt. Men fallet dämpas bra av fyra lager kläder, hull och snö.

 

GR

8 januari 2010 14:36

Det var den nesligaste historien jag har hört.

 

Blossa

8 januari 2010 18:15

Hmmm... Ibland kan man undra över nyttan att bära hjälm. Och vad ggjorde du där inne bland granarna? Och framför allt - var var fotografen när det hände? Trist att inte visa bilder på en så dramatisk händelse.

För övrigt visar prognosen på minus tjugofem i natt.

 

ylle

9 januari 2010 10:03

Ja det har sina (avig) sidor att rida barbacka! Jag förstår att Du gillar snön!
Ni är så välkomna när ni ska besöka Gandalf den vackre!!!!!!!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade Nissebus, det allra tuffaste beslutet fattades för några dagar sedan. Vi visste att detta var din sista sommar. 32 år är ett långt liv även för en tuff, stark och tålmodig islandshäst. När kroppen inte orkar och tänderna börjar ta slut. Då må...

Stallet är fortfarande vår trygga vrå och naturen börjar bli grön och skön. Nisse vinner fortfarande race - iallafall mot tvåbenta. 32 år och fortfarande spänst i ben och solsken i blick. Även med regntäcke på. ...

En hjälpande hand behövs alltid i stallet och på turen. Hurtiga Humlan, Höken och maken ställer upp. Övervakade av Heba! ...

Balansövningarna tränades såklart först på Nisse.

Man kan träna balans och trick hälsar Freya.