Red ut i mörker och blåst. Fick sällskap av Tiina. Bra att ha en trygg kompis med när det blåser löv, persenningar och annat. Sveipur gjorde bara ett par extra skutt. Alldeles för mörkt för att ta några bilder. Men, det kommer snart.

 

Blossa

7 oktober 2009 22:49

Vad är det som kommer snart??

 

GR

8 oktober 2009 15:56

Men varför blåser det inte mer? Jorden snurrar ju i 600 km i timmen och man kan väl inte lita på att gravitationskraften och miljöpartiet ska ordna upp det hela?

 

GR

8 oktober 2009 21:26

Hej! Nu har jag legat hemma med grispesten i sju dagar. Det gav mig tid att omvärdera mitt liv. Men viktigast av allt så fick jag tid att läsa alla kommentarer på din blogg. Jag måste säga att kvaliteten haltar betänkligt.
Här lägger du ner all din tid på att berätta om livets väsentligheter. Ja, du lägger ner hela din själ! Hela anledningen till att leva dukas upp för oss! Hästar, kor, får, väder, vind, båtar, hundar, katter, navelskåderi och en massa annat som ingen människa klarar sig utan.
Och vad får du som tack för det?! Du borde få Nobelpriset i litteratur allra minst. Men inte ens det fick du. Jag hörde på nyheterna att det sket sig med den saken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade Nissebus, det allra tuffaste beslutet fattades för några dagar sedan. Vi visste att detta var din sista sommar. 32 år är ett långt liv även för en tuff, stark och tålmodig islandshäst. När kroppen inte orkar och tänderna börjar ta slut. Då må...

Stallet är fortfarande vår trygga vrå och naturen börjar bli grön och skön. Nisse vinner fortfarande race - iallafall mot tvåbenta. 32 år och fortfarande spänst i ben och solsken i blick. Även med regntäcke på. ...

En hjälpande hand behövs alltid i stallet och på turen. Hurtiga Humlan, Höken och maken ställer upp. Övervakade av Heba! ...

Balansövningarna tränades såklart först på Nisse.

Man kan träna balans och trick hälsar Freya.