Sveipur bokade date för långtur, så det var bara att pallra sig upp i ottan. Fick visserligen väcka Sveipur - eller snarare fick ta hjälp av Freya. När jag kom till hagen låg Sveipur och vilade i skuggan av en korkek - närå - en björk. Freya tyckte det var dags att han visade matte lite respekt så hon skuttade fram och knackade honom på ryggen med framhoven.

Tänk att det är ljust klockan tio på kvällen. Hästarna gillar att småprata med alla som passerar förbi. 

Kom iväg sent ikväll, men vad gör väl det när ljuset och värmen äntligen är här. Åt ute med goda vänner, kaffe med en pytteslurk Galliano i sen hem och bytte kläder. Sveipurs favoritfjordingfröken mötte upp vid 9-tiden. Underlaget var perfekt efter de senaste dagarnas regn. Lååånga härliga tölt och galoppsträckor. Livet e ljuvligt. 

Eller vad säger man när katten fastnar i staketet och måste backa tillbaka för att komma loss. 

Man är väl trädgårdsintresserad. Frågan är om det är tomaterna eller pelargonerna eller Shelley som är törstigast.

Vi har kramats av samma mamma. Eller morsgrisar är vi allihopa :)

Eller egentligen är det nog mest läckert att de tittar tillbaka på mig. Att se små kattungar i ögonen när de upptäcker världen är fantastiskt. Fast i ärlighetens namn tittar de inte så mycket på mig utan letar snabbt med blicken efter mamma Alice och mat.