Han verkar duktig att hoppa din Sveipur! Jag kommer ihåg när jag var på läger med islandshästar en gång. Då skulle vi hoppa en dag och min islänning fattade ingenting! Han sprang bara på han, så bommarna flög! Haha!
Ja, Sveipur lyfter på fötterna när han väl hoppar. Fast fortfarande vill han helst stanna och titta först. Sen kliva över. :)
Elvira
18 maj 2009 18:07
Jag tror att generna för att tölta ligger i ett annat DNA-segnment än de man behöver för hoppning. Sen har evolutionen gjort sitt. På Island finns det inga träd som kan ramla omkull över vägen (som inte heller finns) och då behöver man inte hoppa. Däremot är det bra att kunna springa fort och energiskt över fjällheden till nästa varma källa för att ta sig ett bad.
Men Grattis Nisse och Sveipur! Ni visar på ett utsökt sätt hur man ändå kan bli herre över sina gener!
Älskade Nissebus, det allra tuffaste beslutet fattades för några dagar sedan. Vi visste att detta var din sista sommar. 32 år är ett långt liv även för en tuff, stark och tålmodig islandshäst. När kroppen inte orkar och tänderna börjar ta slut. Då må...
Stallet är fortfarande vår trygga vrå och naturen börjar bli grön och skön. Nisse vinner fortfarande race - iallafall mot tvåbenta. 32 år och fortfarande spänst i ben och solsken i blick. Även med regntäcke på. ...